Familjerätt

Du kan vid behov kontakta socialtjänsten för att söka efter material kring ditt ursprung i form av faderskaps- och adoptionshandlingar.

Socialtjänsten gör utredningar på uppdrag av domstol i vårdnad/umgängesärenden. Socialtjänsten utför också faderskapsutredningar.

 

Faderskap
När ett barn föds och föräldrarna inte är gifta med varandra, måste faderskapet fastställas genom en faderskapsbekräftelse. Det är först sedan denna undertecknats, som barnets juridiska rättigheter såsom arvsrätt, rätt till faderns efternamn m.m. kan tillvaratas.

Vanligtvis får omsorgsnämnden kännedom om alla barn till ogifta mödrar genom att skattemyndigheten aviserar dem. Modern ombeds sedan, via brev, att kontakta socialtjänsten för att komma överens om tidpunkt då föräldrarna kan komma för undertecknande av faderskapsbekräftelse. Om föräldrarna är överens om gemensam vårdnad, gör man anmälan om detta i samband med faderskapsbekräftelsen.

Handläggningen är okomplicerad oavsett om man bor tillsammans eller ej, bara man är överens om att barnet är gemensamt.

I vissa fall kan tveksamhet uppstå om vem som är barnets far. Den av modern uppgivna mannen kan t.ex. känna sig osäker på om han är far. Han har då rätt att begära blodundersökning, vilken bekostas av socialtjänsten. Man tar då prover på både barn, moder och fader.

I sällsynta fall kan det vara svårt att få erforderliga namnteckningar på bekräftelsen. Faderskapet fastställs då genom dom i tingsrätt.

 

Vårdnad
Vårdnad är ett juridiskt begrepp, vars innehåll regleras av föräldrabalken. Innebörden av ordet reglerar det ansvar föräldrar har för sitt barn till dess det fyllt 18 år.

Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna gemensamt har den juridiska vårdnaden om ett barn. Det krävs då att föräldrarna gemensamt kan fatta beslut kring frågor rörande barnet. Detta gäller oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller ej. Gifta föräldrar har automatiskt gemensam vårdnad om sina barn.

Lagstiftningen går allt mer mot att gemensam vårdnad är en självklarhet, även då föräldrarna är separerade. Den gemensamma vårdnaden kan också i vissa fall bibehållas även om en förälder motsätter sig detta, men endast om det skulle vara till gagn för barnet.

Enskild vårdnad innebär att endast en av föräldrarna har vårdnaden. Ogifta mödrar har alltid enskild vårdnad, men i samband med faderskapsbekräftelsen kan föräldrarna anmäla att de önskar gemensam vårdnad.

Enligt föräldrabalken har den som har enskild vårdnad ett stort ansvar när det gäller att underlätta ett umgänge mellan barnet och den andra föräldern.

Vårdnadshavaren har också en skyldighet att hålla den andre föräldern underrättad om saker som rör barnet och kan anses vara av betydelse.

Delad vårdnad är när var och en av föräldrarna ensam har vårdnaden om ett eller flera barn i en syskonskara.

Delad vård är ett begrepp som används när separerade föräldrar har barnet boende hos sig växelvis. Om föräldrar inte är överens om vårdnaden kan de via samarbetssamtal på familjecenter få hjälp att komma överens. Om det inte lyckas uppstår en tvist, som på föräldrarnas initiativ löses i domstol. Före domstolen fattar beslut begär den en vårdnadsutredning från vård- och omsorgsnämnden. Detta tar vanligtvis minst sex månader.

 

Boende
Domstol ges numera möjlighet att besluta om var barnet/barnen skall bo, utan att upplösa den gemensamma vårdnaden, vilket inte var möjligt enligt tidigare lagstiftning. Socialtjänsten gör också dessa boendeutredningar på uppdrag av domstol.

 

Umgänge
Ett barn har rätt till umgänge med båda sina föräldrar. Umgänget skall utformas helt och hållet med utgångspunkt från barnets behov.

De flesta föräldrar når själva en överenskommelse om hur umgänget skall utformas. Den allmänna uppfattningen är numera att det är bra för ett barn att även ha ett vardagsumgänge med den föräldern som det inte bor hos.

Om föräldrarna inte kan nå en överenskommelse, måste domstol fatta beslut i frågan. Även i vårdnads- och boendetvister utför socialtjänsten umgängesutredningar på domstolens begäran.

 

Samarbetssamtal
Samarbetssamtal syftar till att föräldrarna skall nå en överenskommelse i vårdnad/boende- och umgängesfrågorna och bättre kunna samarbeta om barnen.

Socialtjänsten kan erbjuda sådana samtal i samband med skilsmässa eller separation.

Domstol kan också besluta om att samarbetssamtal skall genomföras. Även dessa samtal sker vid socialtjänsten på uppdrag av domstol.

 

Avtal om vårdnad, boende och umgänge
Föräldrar som är överens kan själva avtala om vårdnad, boende och umgänge. Avtalen har samma rättsliga status som en dom.

Avtalen upprättas vanligen vid socialtjänsten, som också måste godkänna föräldrarnas överenskommelse genom att underteckna avtalen. Avsikten med omsorgsnämndens godkännande är att så långt som möjligt försäkra sig om att avtalet verkligen är till barnets bästa, då avtalen har viktiga konsekvenser för barnet.

 

Adoptioner
Adoptioner kan enklast delas in i två typer:

Adoptioner som genomförs av makar eller ensamstående, där barnet vid utredningens inledande är okänt. Barnet förmedlas oftast genom en auktoriserad adoptionsorganisation.
Adoption av ett speciellt barn. Detta är vanligast då exempelvis mannen i ett äktenskap vill adoptera kvinnans barn från ett tidigare förhållande.
I det första fallet vänder sig de sökande till socialtjänsten för att ansöka om ett så kallat medgivande, dvs. en utredning med syfte att bedöma de sökandes allmänna lämplighet. Utredningen ligger också till grund för det beslut som myndigheterna i barnets hemland fattar. I vissa länder blir adoptionen juridiskt laglig i barnets ursprungsland. I dessa fall ska NIA, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, sedan yttra sig över adoptionssättet och dess laglighet.

I andra länder är adoptionen inte juridiskt giltig, utan föräldrarna måste ansöka hos svensk domstol om att få adoptera barnet.

Gemensamt för båda adoptionstyperna är att socialtjänsten, utom i de fall då NIA skall yttra sig, på domstols uppdrag, utreder om den sökta adoptionen är förenad med ett visst barns bästa. När det gäller medgivandeutredningar och yttranden angående adoptioner är det vård- och omsorgsnämnden som fattar beslut om medgivande och om den föreslagna adoptionen skall tillstyrkas.

 

Äktenskapsdispens
Enligt äktenskapsbalken får den som är under 18 år inte gifta sig utan tillstånd från länsstyrelsen i det län där den underårige bor. Socialtjänsten utreder, på uppdrag av länsstyrelsen, dessa ärenden och avger yttrande.

 

Namnärende
Det händer att förälder, som är ensam vårdnadshavare, vill byta efternamn på barnet. Om barnet då bär den andra förälderns efternamn, krävs dennes skriftliga medgivande till detta. Vill inte föräldern medge detta, eller på grund av andra omständigheter ej kunnat delges önskemålet om namnbytet, gör socialtjänsten, på domstols uppdrag, en utredning som skall försöka belysa om namnbytet är förenligt med barnets bästa.

 

Dödsboanmälan
I samband med dödsfall skall bouppteckning förrättas. Räcker inte tillgångarna till annat än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet och tillgångarna inte omfattar fast egendom eller tomträtt, behöver inte bouppteckning göras. Dödsboanmälan skall då istället göras inom två månader. Socialtjänsten upprättar dödsboanmälan och översänder denna till skattemyndighet.

Om någon av dödsbodelägarna ändå begär bouppteckning skall sådan förrättas.