Miljöskydd

Miljö- och hälsoskydds arbete med miljöskydd innebär bl a tillsyn enligt miljöbalken över så kallade miljöfarliga verksamheter.

Miljöbalken

Miljöbalken reglerar vad som är en miljöfarlig verksamhet. Att en verksamhet eller en åtgärd betraktas som en miljöfarlig verksamhet innebär inte nödvändigtvis att den är farlig för människors hälsa eller miljön. Däremot anges att Miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet ska tillämpas. För verksamheter som räknas som miljöfarlig verksamhet finns speciella krav på bland annat tillstånd, anmälan och att egenkontroll måste bedrivas.

Med miljöfarlig verksamhet menas:

  • Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnad eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten.
  • Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön.
  • Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

De miljöfarliga verksamheterna kan indelas i tre grupper:

  1. Tillståndspliktiga.
  2. Anmälningspliktiga.
  3. Övriga.

Indelningen bygger på verksamhetens storlek och hur miljöstörande verksamheten bedöms vara. I miljöprövningsförordning 2013:251 anges vilka verksamhetstyper eller åtgärder som inte får anläggas eller vidtas utan tillstånd eller utan att anmälan har skett i förväg. Tillstånd söks hos länsstyrelsen eller miljödomstolen. Anmälan görs till miljö- och byggnämnden.

Tillsyn

Miljö- och byggämndens uppgift är att bedriva tillsyn över de allra flesta miljöfarliga verksamheterna i Bjurholms kommun. I tillsynen ingår att se till att verksamheter i kommunen efterlever de miljökrav som anges i lagar, förordningar och föreskrifter samt att handlägga anmälningar, miljörapporter och göra besök hos företag.

Miljö- och byggnämnden tar ut en avgift för tillsynen enligt Miljöbalken. Avgiftens storlek varierar mellan olika branscher och bestäms av taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Allmänna hänsynsregler

Hänsynsreglerna är själva kärnan i miljöbalken. De ska följas av ALLA som har tänkt göra något som kan inverka på miljön eller människors hälsa. Det kan gälla såväl en industri som en privatperson som t.ex. ska anlägga ett avlopp.

Tanken med hänsynsreglerna är främst att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka.

  • Bevisbördsregeln
    Du är skyldig att kunna visa att du följer miljöbalkens regler. Tillsynsmyndigheten behöver inte visa motsatsen.
  • Kunskapskravet
    Du måste skaffa dig den kunskap som krävs både för att veta hur din verksamhet påverkar människors hälsa och miljön och hur du kan motverka sådan påverkan.
  • Försiktighetsprincipen
    Du ska vidta lämpliga skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått så snart det finns risk för negativ påverkan. Detta gäller även om tillsynsmyndigheten inte ställt några krav.
  • Platsvalsregeln
    Platsen och lokalen där verksamheten bedrivs ska vara lämplig. Ett givet bygglov innebär inte alltid att platsen eller lokalen blir godkänd enligt miljöbalkens bestämmelser.
  • Hushållnings- och kretsloppsprincipen
    Du ska hushålla med råvaror och energi och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.
  • Produktvalsprincipen
    Om kemiska produkter innebär risker för människors hälsa eller miljön ska du ersätta produkterna med mindre farliga alternativ i de fall detta är möjligt.
  • Skadeansvaret
    Den som har orsakat skada på miljön är ansvarig för att skadan blir avhjälpt.
  • Skälighetsregeln
    Kraven som ställs sak vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 § samt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Anmälan om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska anmälas till miljö- och byggnämnden minst sex veckor innan verksamheten startar. Anmäl även ändring av verksamheten om den är av betydelse för miljön, i god tid innan ändringen genomförs.

Anmälan ska lämnas in i två exemplar. När anmälan kommit till miljökontoret skickas ett exemplar till Länsstyrelsen. Om anmälan behöver kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, kommer den frågan att hanteras av Länsstyrelsen. Anmälan om miljöfarlig verksamhet.länk till annan webbplats

Utebliven ansökan eller anmälan

Om en verksamhet startar utan att en anmälan gjorts minst sex veckor innan är miljö- och byggnämnden skyldig att anmäla överträdelsen till polis eller åklagare. I vissa fall kommer istället en miljösanktionsavgift att tas ut.

Exempel på verksamheter som kan vara anmälningspliktiga

Fordonstvättar, billackeringar, avfallsanläggningar och upplag, laboratorier, asfaltverk, anläggningar för livsmedelstillverkning, bilskrotar, motorsportbanor, tvätterier, ytbehandling, vissa verkstäder, tillverkning av plastprodukter. Ofta är det mängder av exempelvis kemikalier eller avfall eller andra mått som avgör om verksamheten blir anmälningspliktig.

Förteckning anmälningspliktiga verksamheter

En fullständig förteckning över anmälningspliktiga verksamheter och processer finns i miljöprövningsförordning 2013:251länk till annan webbplats.

Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål

Att använda avfall för anläggningsändamål bygger på principen om att effektivare nyttja våra naturresurser. Det innebär att överskotts- och restmaterial som klassificeras som avfall i större utsträckning ska återanvändas vid nya anläggningsarbeten.

Exempel på användbart material är grus, sten, betong och tegel och vanliga användningsområden är grundläggning för byggnationer, utfyllnader och bullervallar. Villkoren för användningen är att det finns ett anläggningsändamål, att avfallet är rent och utsorterat, och att inte föroreningar uppstår på den nya användningsplatsen.

Vilket ansvar har du enligt miljöbalken, anmälan eller tillståndsansökan?

För att få använda avfall för anläggningsändamål krävs att följande kriterier uppfylls:

  1. Användningen ska vara för anläggningsändamål. Syftet får inte vara att bara bli av med avfallet. Skulle andra massor ha transporterats till platsen om inte avfallet funnits att tillgå?
  2. Platsen måste väljas så att det inte innebär en betydande förorening av mark, ytvattenområde, grundvatten ellerandra känsliga miljöer.

När du ska använda avfall för anläggningsändamål kan du vara skyldig att göra en anmälan till miljöavdelningen eller söka tillstånd hos länsstyrelsen. Ansvaret avgörs av den föroreningsrisk som användningen kan medföra. Risken för föroreningar ska alltid bedömas utifrån avfallets egenskaper, mängd, föroreningsinnehåll och omgivningens känslighet.

I många fall är det svårt att själv väga in alla miljöaspekter och bedöma föroreningsrisken. Det är därför klokt att kontakta miljöavdelningen i god tid innan åtgärden ska genomföras för att få hjälp och råd. En bedömning görs i varje enskilt fall men generellt gäller följande:

  • Så snart ett avfall har ett totalinnehåll av någon parameter överstigande nivån för mindre än ringa risk eller en lakbarhet överstigande de nivåer som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 (kapitel 9.3) så krävs en anmälan till miljöavdelningen. Länk till handboken finns under Relaterad Information.
  • Om risken är mer än ringa krävs tillstånd från länsstyrelsen. Kontakta miljöenheten på länsstyrelsen.
  • Avfall som med inga eller låga föroreningsnivåer, dvs. nivåer som ligger under värdena för mindre än ringa risk i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 betraktas som icke-anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter (U-verksamheter). Om en u-verksamhet väsentligt kan komma att ändra naturmiljön måste dock en anmälan om samråd göras hos länsstyrelsen.

Anmälan

Skriftlig anmälan görs till miljö och byggnämnden. Uppgifterna i blanketten ska vara fullständiga och vi behöver er anmälan minst sex veckor innan verksamheten ska starta, om inte annat beviljas i det enskilda fallet.

Marklov

Inom detaljplanelagt område kan det krävas marklov om en åtgärd medför ändring av markytans höjdnivå. Bedömning görs i det enskilda fallet och marklov söks hos plan- och bygg.Öppnas i nytt fönster.länk till annan webbplats

Samråd

Kan en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska anmälan för samråd göras hos länsstyrelsen enligt 12 kapitlet 6 § miljöbalken.

Kemikalier

Kemikalier finns i vår vardag och gör mycket i våra liv enklare. Men de kan också vara farliga, för både hälsan och miljön.

Kemikalier kan vara både rena kemiska ämnen eller blandningar av flera ämnen. För många produkter saknas kunskap och nya produkter utvecklas hela tiden.

Genom att välja miljömärkta varor kan du minimera påverkan på naturen.

Några saker att tänka på:

Faromärkning på svenska

Säkerhetsdatablad på svenska för farliga kemikalier som används på arbetsplatser

Barnskyddande förslutning på vissa farliga konsumentprodukter

Kännbar varningsmärkning på vissa farliga konsumentprodukter

Tillståndskrav för särskilt farliga kemiska produkter (söks hos länsstyrelsen)

Anmälan till Kemikalieinspektionens produktregister

När kemikalier blir avfall

När kemikalier blir avfall räknas de som farligt avfall. Privatpersoner ska därför lämna in dem på miljöstationen Vännäsvägen 11, Vägverket gamla lokaler. Öppet onsdagar kl. 12.15 - 15.15.

REACH

Reach är en kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler.

Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.

På Kemikalieinspektionens webbplats finns mer information om vad REACH innebär.

PCB Inventera och sanera

PCB betyder polyklorerade bifenyler och är ett av de farligaste miljögifter som vi känner till. Nyanvändning av PCB är förbjudet sedan länge. Ämnet finns dock kvar i byggnader och produkter. Det användes i byggsektorn under tiden 1956-73 i fogmassor, i isolerglas och i golvmassor, samt i kondensatorer och elkablar. Regeringen har beslutat om en ny förordning som reglerar inventering och sanering av byggnader och anläggningar.

Nya regler om PCB

Från och med den 28 juni 2011 gäller nya regler för PCB. Utrustning som innehåller PCB ska omgående dekontamineras eller bortskaffas. Om det finns särskilda skäl kan företagen söka om dispens.

PCB i byggnader

  • Ägare av byggnader uppförda eller renoverade under åren 1956-1973 ska inventera dem för att ta reda på om de innehåller fog- eller golvmassa med PCB (undantag för vissa småhus).
  • Ägaren ska därefter rapportera till sin tillsynmyndighet hur inventeringen har gjorts, var man funnit PCB samt hur en sanering ska gå till. Ägaren ska också redovisa hur man kommer att ta hand om det PCB-haltiga avfallet.
  • Ägaren är tvungen att sanera om fog- eller golvmassor innehåller 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer.

Tidplan för sanering av byggnader

  • Industribyggnad byggd/renoverad 1956-1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2016.
  • Annan byggnad byggd/renoverad 1956-1969 ska vara sanerad senast 30 juni 2014.
  • Annan byggnad byggd/renoverad 1970-1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2016.

Tung elutrustning (oljetransformatorer, kraftkondensatorer, kopplingsutrustningar)

Anmälningsplikten avser idag utrustning som innehåller minst fem liter PCB-produkt med högre PCB-halt än 2 ppm (2 mg/kg). Detta innebär en skärpning då tidigare gräns för anmälningsplikten låg vid 50 ppm (50 mg/kg).

Reglerna behövs då PCB i byggnader påverkar miljö och hälsa.

Syftet med reglerna

  • Ytterligare begränsa pågående spridning av PCB till miljön. Denna spridning är ett hot mot människors hälsa via kosten och också mot djur som står högt upp i näringskedjan, till exempel säl, utter och havsörn.
  • Förebygga spridning av PCB i samband med felaktig hantering av bygg- och rivningsavfall.
  • Reducera en mindre med onödig källa till direkt exponering via inandningsluft i bostäder och på arbetsplatser.
Inventering och sanering ska också bidra till att uppfylla miljömålet "Giftfri miljö".

Köldmedier

Köldmedier används bland annat i kylar, frysar, värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar. En del köldmedier innehåller ämnen som är skadliga mot ozonskiktet och bidrar till ökad växthuseffekt om de släpps ut i luften. Det finns därför lagar och regler för att minimera läckaget av miljöskadliga ämnen till luften.

Anmälan

Innan du installerar eller konverterar en utrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska du anmäla det till miljö- och byggförvaltningen. Tänk på att du i möjligaste mån ska välja det köldmediealternativ som har lägst effekt på klimatet.

I samband med installation eller uppstart av aggregat innehållande 5 ton koldioxidekvivalenter köldmedia eller mer ska installationskontroll genomföras. Kontakta en certifierad kylfirma för att göra detta.

Årlig kontroll och rapportering

Mängden ska anges i ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

Hur ofta läckagekontrollerna ska utföras på utrustningen bestäms av mängden ton koldioxidekvivalenter (CO2e).

Mängden koldioxidekvivalenter - Frekvens på läckagekontroll

  • 5 ton CO2e eller mer - 1 gång per 12 månader
  • 50 ton CO2e eller mer - 1 gång per 6 månader
  • 500 ton CO2e eller mer - 1 gång per 3 månader

Om utrustningen har ett läckagevarningssystem förlängs tiden mellan kontrollerna med det dubbla.

Resultatet av läcksökning, serviceåtgärder och kontroll ska rapporteras till tillsynsmyndigheten, om den sammanlagda köldmediemängden i anläggningen uppgår till minst 10 kg. Endast aggregat på 5 ton koldioxidekvivalenter eller mer räknas med.

Rapporten ska redovisa det som hänt under 1 januari - 31 december. Det innebär att rapporten inte kan sammanställas förrän efter årets slut. I årsrapporten ska operatören bland annat fylla i total, påfylld och förbrukad mängd samt underteckna att uppgifterna är korrekta.

Tillsynsmyndigheten ska ha tagit emot rapporten senast den 31 mars. Årsrapporten skickas till kommunen@bjurholm.se eller till Bjurholms kommun, 916 81 Bjurholm.

Journalföring

För varje aggregat ska operatören föra journal över utförda kontroller, påfyllning och avtappning av köldmedier och så vidare. Det ska framgå av journalen vem som genomfört åtgärderna. Journalen förvaras tillgänglig vid maskinen.

Utrustning

På varje aggregat ska det finnas märkning där det framgår vilken köldmediemängd och köldmedietyp som finns i maskinen. Drift- och skötselinstruktioner förvaras tillgängliga vid maskinen.

Skrotning

När du ska du skrota en anläggning eller utrustning måste du anlita en certifierad tekniker. Det är du som operatör som ansvarar för att köldmedierna har tagits omhand på ett kontrollerat sätt. Skrotningsintyget ska godkännas och undertecknas av dig och skickas in till miljö- och hälsoskydd.

Viktiga uppgifter i skrotningsintyget är bland annat skrotnings­datum, beteckning på det skrotade aggregatet, namn på det företag som tömt aggregatet, köldmediemängd som tömts, namn på det företag som tagit hand om det uttjänta aggregatet Redovisa skrotning senast i årsrapporten. Det går också bra att skicka in skrotningsintyget direkt om hela anläggningen skrotas.

Skrotningsuppgifterna kan skickas in till kommunen@bjurholm.se

Miljösanktionsavgifter

I miljöbalken finns bestämmelser om miljösanktionsavgift, vilket är en administrativ sanktionsavgift. Avgiften ska betalas till staten när verksamhetsutövaren har åsidosatt vissa bestämmelser. Upprepad överträdelse kan medföra dubbel miljösanktionsavgift. De sanktionsavgifter som kan drabba operatören till kyl- och värmepumpanläggningar är bland annat:

  • Inte genomföra återkommande läckagekontroll inom föreskrivet kontrollintervall: 5000 kr
  • Inte genomföra installationskontroll: 5000 kr
  • Låta bli att informera om installation eller konvertering av utrustning innehållande 14 ton koldioxidekvivalenter f-gaser eller mer: 5000 kr
  • Inte i tid lämna in årlig rapportering: 1000 kr

Vill du veta mer?

På Allt om F-gas hemsida hittar du mer information om bland annat CO2e och GWP-värden samt om köldmediehantering generelltlänk till annan webbplats

Du kan läsa mer om bestämmelserna kring köldmediehantering i Svenska förordningen om fluorerade växthusgaserlänk till annan webbplats

Här hittar du bestämmelser kring flourerade växthusgaser i Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaserlänk till annan webbplats

Nedskräpning

Inte störa eller förstöra i naturen. Nedskräpning är de enklaste och mest konkreta miljöproblem som alla kan göra något åt.

Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ner utomhus. Även plan- och bygglagen kräver att en tomt ska hållas i vårdat skick.

Dessa bestämmelser innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på platser som allmänheten har tillträde eller insyn till. Förbudet gäller alla, alltså även en fastighetsägare.

Förbudet gäller oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden.

Vad som är skräp har inte definierats i bestämmelsen, men i allmänhet menas bl.a. plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Det finns inte något krav på att skräpet ska vålla otrevnad eller skada. Även fullt användbart gods som misspryder på ett obefogat och planlöst sätt räknas som nedskräpning. Om det är föremål som samlats ihop i upplag eller har en ändamålsenlig funktion kan det inte anses vara nedskräpning ens om det är klart missprydande.

Klagomål om nedskräpning

Om du har klagomål om nedskräpning i naturen bör du i första hand vända dig till fastighetsägaren. Om fastighetsägaren är okänd kan du vända dig till miljö- och hälsoskydd direkt.

Nedskräpning vid återvinningsstationen

De som tillverkar förpackningar och tidningar har ansvar för insamlingssystemet med återvinningsstationer som finns över hela Sverige. Det betyder att de har hand om allting på insamlingsplatsen: vilka behållare som finns där, informationen på platsen, tömning och städning. Om det är skräpigt på insamlingsplatsen kan det bero på att man tömmer behållarna för sällan. FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) har ett kundtjänstnummer dit du kan ringa och meddela om det är något som måste åtgärdas på en återvinningsstation, till exempel städning eller tömning. Du kan även ställa frågor om sortering av förpackningar och tidningar. Telefonnumret är 0200-88 03 11 eller ftiab.selänk till annan webbplats. Om du inte får hjälp av FTI kontakta miljö- och hälsoskydd eller tekniska.

Skrotbilar

En skrotbil som står ute i naturen läcker ut gifter i miljön eftersom en bil innehåller ämnen som är skadliga för naturen. Bensin, motoroljor och glykol förstör vattenkvalitén i sjöar, vattendrag och brunnar. Tungmetaller som bly och kvicksilver bryts inte ned utan stannar kvar i marken och lagras i växter och organismer. Kvicksilver från en enda skrotbil, ca 5-10 gram, är tillräcklig för att förgifta en kvadratkilometer stor sjö. Andra miljöfarliga ämnen är HA-oljor (HA=högaromatiska) i däck och batterisyror.

Biltillverkarnas gemensamma mottagningssystem för skrotbilar i Sverige heter BilRetur. På bilretur.selänk till annan webbplats kan du läsa om hur du skrotar din bil.

Straffbart

Tillsynsmyndigheten kan förelägga den som skräpat ner att städa upp efter sig. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite. Nedskräpning är straffbart enligt miljöbalkens bestämmelser. Påföljden är böter eller i värsta fall fängelse. Om det finns misstanke om brott har miljö- och byggnämnden en skyldighet att anmäla överträdelsen till polis- eller åklagarmyndigheten.

Täkter

Täktverksamhet innebär utvinning och förädling av bland annat berg, grus och torv. Materialet används sedan exempelvis i samband med anläggning av vägar och byggnader och vid tillverkning av asfalt och betong samt växtförädling och energiproduktion. I Bjurholm är miljö- och byggnämnden tillsynsmyndighet för täkter.

Det krävs, med vissa undantag, tillstånd från Länsstyrelsen för att få bedriva täktverksamhet av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. Markinnehavarens täkt för husbehov omfattas normalt inte av tillståndsplikten.

Husbehovstäkt

Husbehovstäkt, d v s att på den egna fastigheten ta ut material för fastighetens egna behov, är normalt inte tillståndspliktig. Det kan vara att t ex underhålla en väg eller ta ut materal för ombyggnad av ett hus. Materialet som tas ut får endast användas inom fastigheten för dess eget behov och inte avyttras eller på annat sätt utnyttjas kommersiellt.

Anmälningsplikt till kommunen

Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton naturgrus* (totalt uttagen mängd**).

Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton berg (totalt uttagen mängd).

Täkt för markinnehavarens husbehov av torv med ett verksamhetsområde större än 5 ha, eller mer än 50 000 kubikmeter torv (totalt uttagen mängd).

Undantag från anmälningsplikt

  • Verksamhet som omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter.
  • Verksamhet som är tillståndspliktig (enligt punkterna 10.10 eller 10.20 förordningen (1998:899om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

*Med naturgrus menas isälvsavlagringar -naturligt sorterade sten-, grus- och sandjordar.

**Vad gäller begreppet "totalt uttagen mängd" gäller anmälningsplikt för husbehovstäktens uttag som sker efter den 1 januari 2008. Uttag dessförinnnan ska alltså inte räknas med.

Anmälan ska ske senast 6 veckor för det totala uttaget i täkten överskrider 10 000 ton.

Samrådsplikt

För husbehovstäkter med uttag av mindre än 10 000 ton naturgrus/berg, eller mindre än 50 000 m3 torv eller uttag av andra jordarter kan vara samrådspliktig avseende påverkan på naturmiljön. Det kan t ex gälla ny husbehovstäkt i orört område eller om husbehovstäkten ligger i ett känsligt område med avseende på till exempel landskapsbild, geologi, flora eller fauna. Anmälan om samråd görs skriftligen till miljö- och byggnämnden. Fastighetsägaren rekommenderas att kontakta miljö- och hälsoskydd för kontroll av naturvärdena på platsen innan uttag påbörjas.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler gäller och ska följas även om tillstånd inte behövs. Det är viktigt att ta hänsyn till grannar, t.ex. vad gäller damm och buller, enskilda brunnar, att förvara oljor och kemikalier på ett säkert sätt och att begränsa skadorna på naturen så mycket som möjligt. För att få sätta upp kross- eller sorteringsverk en längre tid än trettio kalenderdagar måste man göra en anmälan till kommunen. Inom detaljplanerat område gäller särskilda regler.

Länsstyrelsen kan besluta att även husbehovstäkt kräver tillstånd inom vissa känsliga områden.

Värmepumpar

Installation av värmepumpsanläggning för utvinning av värme från mark, ytvatten eller grundvatten ska anmälas till kommunen. I Bjurholms kommun ska anmälan ske till Miljö- och byggnämnden.

Anmälningsplikten gäller inte för värmepumpar som utnyttjar luft som värmekälla.

Syftet med anmälan är att nämnden ska få kännedom om var anläggningarna finns för att kunna se på eventuell miljöpåverkan och om tillräckliga skyddsåtgärder tas.

I vår handläggning tar vi hänsyn till vart du placerat din anläggning och vilka kemikalier du kommer att använda. Främst för att förebygga risken för läckage till grundvatten eller luft, men också för att förebygga att olika värmepumpar tar värme ifrån varandra. För handläggningen uttas en avgift som är fastställd av kommunfullmäktige. 

Anmäl installation av värmepumplänk till annan webbplats.

Så här fungerar värmepumpen

Värmepumpen fungerar som ett kylskåp, fast tvärt om! I kylskåpet flyttas värme inifrån kylskåpet till utsidan. En värmepump flyttar värme lagrad i mark, berg, vatten eller luft in i huset. En kollektorslang som innehåller köldbärarvätska leder värmen till värmepumpen och vidare till husets värmesystem. Köldbäraren är normalt av alkohol eller glykol. Köldmedium är den vätska som cirkulerar i värmepumpen och som överför värme från köldbäraren till värmesystemet för uppvärmning och varmvatten.

Miljösanktionsavgift

Om du inte anmäler installation av värmepumpanläggningen före du inrättat den kommer du att påföras en miljösanktionsavgift.