Kommunens krisberedskap

Även om tillvaron känns trygg och lugn så kan det oväntade ske, en väderhändelse, en brand eller ett sabotage som får eller riskerar att få allvarliga konsekvenser för kommunens medborgare. Förmågan att hantera kriser förbättras avsevärt om det finns en planering och en förberedelse för oväntade händelser.

Det svenska systemet för krisberedskap bygger på principer och geografiska områdesansvar.

De tre principerna

1. Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation.
2. Likhetsprincipen - under en kris ska verksamheten, så långt det är möjligt, fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden.
3. Närhetsprincipen - en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Det geografiska områdesansvaret

Det geografiska områdesansvaret är ett sätt att dela in ansvaret för att samordna den svenska krisberedskapen. Det sker på olika nivåer:

1. Nationell nivå - regeringen har det geografiska områdesansvaret för Sverige.
2. Regional nivå - länsstyrelsen har det geografiska områdesansvaret för länet.
3. Lokal nivå - kommunen har det geografiska områdesansvaret för kommunen.

Det innebär att de ska ge en viss inriktning och samordning av arbetet i de geografiska områdena före, under och efter en samhällskris.

Bland annat genom följande:

• Samarbeta med varandra och med andra organisationer och företag
• Ge korrekt information till allmänheten och media om händelsen
• Berätta för allmänheten och media vad de gör för att hantera händelsen
• Ta reda på vilka risker som finns och hur de kan hanteras
• Se till att resurser används effektivt
• Kunna skapa en bild över vad som hänt.