Folkhälsoarbete

Folkhälsa beskriver hela befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa innebär ett så gott hälsoläge som möjligt för så många som möjligt, där skillnaderna mellan de som har det sämst och bäst är små.

I Bjurholm finns ett råd som fungerar som ett samverkans-, rådgivande- och kunskapshöjande forum för frågor som rör folkhälsa och tillgänglighetsfrågor. Deras arbete handlar om att informera och på olika sätt stimulera aktörer inom kommunen till ett folkhälso- och tillgänglighetsfrämjande synsätt. Inom varje kommunal verksamhet arbetar man på ett eller annat sätt med frågor som rör folkhälsa och tillgänglighet.

Hälsans bestämningsfaktorer innefattar i stor utsträckning förhållanden som vi kan påverka genom mänskliga relationer och hur vi organiserar samhället, men även faktorer som är svårare att påverka så som ålder, kön och arv.

Hälsans bestämningsfaktorer

Sociala relationer inkluderar socialt stöd, barns vuxenkontakter, socialt nätverk men även tillit till andra människor och socialt deltagande.

Levnadsvanor utgörs av vanor som har stor betydelse för vår hälsa - hur vi äter, dricker och rör på oss spelar roll för hur vi mår både fysiskt och psykiskt.

Livsvillkor är förhållanden som omger en individ i närmiljön och samhället - såsom uppväxtförhållanden, tillgången till hälso- och sjukvård, bostads- och arbetsförhållanden.

Samhällsstrukturen inkluderar bland annat samhällets normer och värderingar, dess politik, ekonomiska förutsättningar och lagstiftning, men även miljömässiga omständigheter.

Sambanden mellan bestämningsfaktorerna är komplexa och ligger ofta till grund för flera olika hälsoutfall. Olika levnadsvanor påverkar risken för många av de sjukdomar som utgör den största sjukdomsbördan i Sverige idag. Livsvillkoren påverkar i sin tur möjligheten till goda levnadsvanor. I Västerbotten är hälsan geografiskt ojämnt fördelad mellan de olika kommunerna, men det finns även skillnader inom var och en av kommunerna.

Jämlik hälsa

Folkhälsopolitikens åtta målområden

Sveriges folkhälsoarbete har som mål att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa. Syftet är att genom folkhälsopolitiken skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. De åtta folkhälsopolitiska målområdena ger vägledning för folkhälsoarbetet på alla nivåer så väl nationellt, regional och kommunal nivå.

  • Det tidiga livets villkor
  • Kunskaper, kompetenser och utbildning
  • Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  • Inkomster och försörjningsmöjligheter
  • Boende och närmiljö
  • Levnadsvanor
  • Kontroll, inflytande och delaktighet
  • En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvår

För att åstadkomma ett bra, effektivt och långsiktigt hållbart arbete så är det viktigt att man har kunskap om hur situationen ser ut inom de olika områden som folkhälsan omfattar.

Mål för funktionshinderspolitiken

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Nyhetsbrev - Jämlik hälsa i Västerbotten

Jämlik hälsa Västerbotten är ett nyhetsbrev om folkhälsa och folkhälsoarbete som riktar sig till dej som arbetar med, ansvarar för eller är intresserad av folkhälsans utveckling i länet. Nyhetsbrevet är en del i ”Folkhälsoarbetets infrastruktur – pilotprojekt för samordning av Västerbottens folkhälsoarbete”, vilket drivs av Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och Umeå Universitet. Nyhetsbrevet ges ut en gång i månaden. Trevlig läsning!

Arkiv för nyhetsbrev Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Registrera dig för att prenumerera på nyhetsbrevet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kartläggning av folkhälsan

I syfte skapa en väl underbyggd bild av folkhälsan i kommunen har det genomförts kartläggningar av olika faktorer.

Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster. en enkät som har genomförts av Region Västerbotten tillsammans med Folkhälsomyndigheten vid fem tillfällen: 2006, 2010, 2014, 2018 och senast 2022. Du kan via länken ovan ta del av sammanfattningen för Bjurholms resultat. Du kan även hämta ett exemplar av skriften i receptionen Bjurholms kommun.

Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018 Pdf, 942 kB.

I syfte skapa en väl underbyggd bild av folkhälsan i kommunen så genomfördes hösten 2009 en kartläggning av en rad olika faktorer. Kartläggningen har haft en särskild inriktning mot tillståndet gällande tobak, alkohol och narkotika. Kartläggning av folkhälsan i Bjurholms kommun 2009  Pdf, 667.5 kB.

Folkhälsoråd (FHR)

Bjurholms folkhälsoråd fungerar som ett samverkans-, rådgivande- och kunskapshöjande forum för alla deltagande parter.

Rådet består av företrädare för de olika nämnderna i kommunen samt företrädare för Region Västerbotten, hälsocentralen, folktandvården, studieförbund, pensionärsorgansationer, trossamfund och idrottsrörelsen - såväl förtroendevalda som anställda. Rådet har också möjlighet att kalla andra sakkunniga vid behov

Relaterat innehåll